För en nordisk kommun som vill automatisera identitets- och behörighetshantering utan att bygga upp ett permanent konsultberoende är fältet 2026 i praktiken sex plattformar: Microsoft Entra ID, Okta, Omada, SailPoint, NetIQ (OpenText) och eADM. Vilken som passar beror på tre frågor: Hur mycket ska ske automatiskt utifrån HR-systemet? Vem ska kunna administrera lösningen i vardagen – egen personal eller inhyrda specialister? Och vad blir totalkostnaden när konsulttimmarna räknas med?
Den här artikeln jämför alla sex utifrån de kriterierna.
Identum bygger eADM. Den här jämförelsen är alltså skriven av en leverantör i listan, och det ska du väga in när du läser. Vi har ändå ansträngt oss för att beskriva konkurrenterna som deras egna kunder skulle beskriva dem – för vi möter dem i upphandlingar varje vecka, och en jämförelse som inte håller för granskning hjälper varken dig eller oss.
Det vi däremot inte gör är att låtsas att alla plattformar är byggda för samma sak. Det är de inte, och det är hela poängen.
Efter 17 år och 215+ nordiska kommuner ser vi att IAM-projekt som havererar nästan alltid gör det på ett av två sätt:
Kommunen köper ett verktyg, en konsult konfigurerar det, konsulten försvinner – och sedan vågar ingen röra det. Nya verksamhetssystem kopplas aldrig på. Regelverket som speglade organisationen 2021 speglar den inte 2026. Lösningen fungerar, tekniskt sett, men den har slutat följa med verksamheten.
Kommunen köper en enterprise-plattform med imponerande kapacitet, och upptäcker att varje förändring, varje nytt system, varje justerad regel kräver en specialist med timpris. Licensen var bara handpenningen. Den verkliga kostnaden är den löpande avgiften för att någon annan än du kan din egen IAM-lösning.
Plattformarna nedan skiljer sig mindre i vad de kan göra och mer i vilket av dessa två diken de tenderar att hamna i – och vad det kostar att hålla sig på vägen.
Tabellen bygger på offentliga produktbeskrivningar, analytikerrapporter och våra egna upphandlingsmöten.
Nästan varje nordisk kommun har redan Entra ID. Frågan är därför sällan "Entra eller något annat?" utan "Entra ensamt eller Entra plus något?".
Entra är utmärkt på det Microsoft byggt det för: inloggning, villkorad åtkomst, MFA och katalogen som nav. Men kommunens vardag är bredare än Microsoft-molnet. Elevkonton som ska skapas när skolan börjar, behörigheter i verksamhetssystem som vård- och omsorgssystem, skolplattformar, ekonomisystem, vikarier som ska in och ut samma vecka – det är flöden som Entra ID Governance bara delvis täcker, ofta till en licenskostnad per användare som förvånar många.
Och för kommuner som fortfarande kör Microsoft Identity Manager är klockan igång på riktigt: supporten för MIM 2016 upphör den 9 januari 2029, och Microsoft har varit tydliga med att någon ytterligare förlängning inte är att vänta. En identitetsmigrering av kommunal komplexitet tar realistiskt 12–36 månader. Den som börjar planera 2028 börjar för sent.
Passar bäst: som grund i alla lägen – kompletterad med ett lager som hanterar livscykel och verksamhetssystem.
Okta är en av världens bästa plattformar för inloggning och applikationsåtkomst, och Lifecycle Management automatiserar på- och avstigning för molnapplikationer på ett kompetent sätt. Men Oktas tyngdpunkt är privata företag med moderna SaaS-portföljer. Nordiska kommuners blandning av äldre verksamhetssystem, lokala integrationer och HR-drivna flöden ligger längre från Oktas kärna, och den lokala närvaron i nordisk offentlig sektor är begränsad. Styrning och attestering (IGA) är dessutom ett nyare tillägg i Oktas portfölj, inte dess ursprung.
Passar bäst: organisationer med molnbaserad applikationsportfölj och egen teknisk kapacitet, snarare än kommuner med djupa lokala systemberoenden.
Omada är på många sätt den mest naturliga jämförelsen: dansk leverantör, stark på identitetsstyrning, riktiga nordiska referenser. Skillnaden ligger i vem produkten är byggd för. Omada är en fullskalig IGA-plattform där styrkan – djup konfigurerbarhet, avancerade attesteringsflöden, komplex rollmodellering – också är kostnaden. Implementationsprojekt räknas i kvartal, inte veckor, och drivs typiskt av certifierade partner. För en stor myndighet eller koncern kan det vara rätt. För en kommun med 3 000 anställda och ett IT-team på fem personer är det ofta mer plattform än organisationen kan bära.
Passar bäst: stora organisationer med dedikerade IAM-team och budget för större partnerledda projekt.
SailPoint toppar analytikerkvadranterna för identitetsstyrning, och det med rätta – för globala enterprise-organisationer. Prismodellen, implementationstiden och kompetenskraven är dimensionerade därefter. Vi har ännu inte mött en nordisk kommun där SailPoint varit rätt svar på frågan som faktiskt ställdes, men plattformen dyker regelbundet upp i upphandlingsunderlag eftersom den står överst i rapporterna.
Passar bäst: internationella koncerner med tiotusentals identiteter och egen IAM-organisation.
NetIQ Identity Manager förtjänar en ärlig behandling, för flera svenska kommuner kör det idag – och det säger något viktigt: NetIQ var en gång ett fullt rimligt val, och plattformen är tekniskt kapabel. Problemet är riktningen. Produkten har bytt ägare två gånger (Micro Focus, därefter OpenText), utvecklingstakten har avtagit, och kompetensen på marknaden krymper för varje år. Anpassningar sker i kod, vilket betyder att varje förändring går via en allt mindre krets specialister till allt högre timpris. Det är konsultskatten i sin renaste form – och en frusen låda under bildning. Kommuner som kör NetIQ idag står inför samma strategiska fråga som MIM-kommunerna, bara utan ett officiellt slutdatum som tvingar fram beslutet.
Passar bäst: som befintlig lösning att planera bort från under ordnade former, inte som nytt val 2026.
eADM är byggt utifrån en enda idé: identitets- och behörighetshantering i en nordisk kommun ska kunna skötas av kommunens egen IT-avdelning, utan kod och utan konsult på löpande räkning. HR-systemet är källan – när en person anställs, byter tjänst eller slutar, följer konton och behörigheter med automatiskt, i Entra ID, i verksamhetssystemen och i de lokala katalogerna. Regler och flöden konfigureras i ett gränssnitt som en IT-tekniker behärskar efter att implementeringen är klar, inte efter en certifieringskurs.
Det betyder också att eADM inte försöker vara allt. Vi konkurrerar inte med Entra om inloggning eller villkorad åtkomst – vi förutsätter Entra och kompletterar det. Och vi är inte rätt val för en global koncern med 100 000 anställda och ett dedikerat IAM-team; då ska ni titta på Omada eller SailPoint.
Bevisen: Spana in våra kundhistorier med några av våra hundratals kommun kunder.
Passar bäst: nordiska kommuner och mellanstora organisationer som vill äga sin egen IAM-vardag.
Räcker inte Entra ID Governance? För rena Microsoft-miljöer med enkla behov: kanske. För kommuner med lokala verksamhetssystem, HR-drivna flöden och stora säsongsvolymer (skolstart, vikarier, sommarpersonal): sällan – och licenskostnaden per användare bör räknas på hela populationen, inklusive elever, innan beslut.
Vi kör MIM idag. Hur bråttom är det? Supporten upphör i januari 2029, och en genomtänkt migrering tar ett till tre år inklusive upphandling. Räkna baklänges: beslutsunderlaget bör finnas på plats under 2026–2027.
Vad betyder "no-code" i praktiken? Att regler, flöden och integrationer konfigureras i ett gränssnitt i stället för att programmeras. Den praktiska konsekvensen är vem som kan göra jobbet: er egen personal eller en inhyrd specialist. Det är den skillnaden – inte tekniken i sig – som avgör totalkostnaden över fem år.
Är en jämförelse från en leverantör trovärdig? Det avgör du. Vi har valt att skriva under med eget namn, redovisa vårt intresse öppet och peka på konkurrenternas styrkor där de finns. Kontrollera gärna påståendena, tabellen ovan är byggd för att kunna granskas.